Minskat EU-stöd hotar utbyggnad av bredband

Minskade EU-bidrag kan stoppa Sveriges planer på att bygga ut snabbt bredband i hela landet.

Dragkampen mellan regeringen och EU-kommissionen är i full gång — utan ekonomiskt stöd till fiberdragningen riskerar många hushåll och företag att bli utan snabbt bredband.

I förhandlingarna inför nästa programperiod har EU-kommissionen signalerat 20 procents neddragning av lantbruksstödet till Sverige. Ett bantat landsbygdsprogram väntas få stora konsekvenser för utbyggnaden av bredband på landsbygden.

— Kommissionen är tveksam till att anslå medel till bredbandssatsningar eftersom vi redan har hunnit så långt i Sverige, säger Carola Gunnarsson (C) som är tredje vice ordförande i organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ledamot i regeringens Bredbandsforum.

Exakt vilka prioriteringar EU-kommissionen vill göra i partnerskapsförhandlingarna med Sverige är ännu inte klart. Under den nuvarande programperioden har totalt 1,3 miljarder kronor i EU-medel och svensk medfinansiering slussats till bredbandssatsningar via landsbygdsprogrammet. Pengar har också fördelats från EU:s regionalfond.

Fortsatt utbyggnad av fibernätet är en överlevnadsfråga för glesbygden, menar Carola Gunnarsson.

— Det är en av de väldigt viktiga frågorna, inte minst för företagen. Men det handlar också om att barn och ungdomar ska trivas på landsbygden och om kommunernas möjlighet att till exempel behålla sina små skolor i byarna, säger hon.

Sverige ligger rent allmänt långt fram jämfört med många andra länder när det gäller bredbandsutbyggnad. Samtidigt visar statistik från Svenska Stadsnätsföreningen att tillgången till bredband via fiber skiljer mycket mellan olika kommuner. Medan 92 procent av hushållen i Sundbyberg kan utnyttja snabbt bredband är andelen i stort sett noll i till exempel Bräcke och Storfors.

— Vi måste få ut mycket mer fiber i backen. Många småkommuner har tänkt att det här nog fixar sig och det är först nu insikten börjar komma att man måste göra något själv, säger Svenska Stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.

Storfors kommun i Värmland försöker få fart på utbyggnaden och satte tidigare i år upp målet att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till fiber senast år 2020.

— Om vi ska nå så stor anslutning måste vi få stöd från staten. Privata aktörer går bara in där de kan tjäna pengar, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Jildesten (S).

När kommunala satsningar uteblivit runt om i Sverige har närmare tusen byalag på egen hand tagit tag i bredbandsbristen. Många lokala nät backas upp av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), som ser ett växande behov av modern teknik hos sina medlemmar.

— I dag har flera mjölkbönder investerat i robotar som kan sköta 50—60 kossor. När roboten ska uppdateras görs det via internet och då måste det finnas bra bredbandsuppkoppling, säger Björn Galant vid LRF.

Byalagen knackar dörr för att få med folk, ordnar marktillstånd och gräver diken. Sedan övertalar de någon av de privata aktörerna att bygga nätet.

— Ska vi få till det här är eldsjälarna jätteviktiga, säger Björn Galant.